Idag är det egentligen början på dag 11, men eftersom dag 10 höll på ända fram till kl 1 på morgonen, så får gårdagens blogg bli lite sen också…

Nu har vi kommit längst ut i vildmarken på vår färd genom Nya Zeeland. Vi har hamnat i det lilla samhället Twizel som ligger uppe i de Nya Zeeländska alperna. Inte långt härifrån ligger landets högsta berg, Mt Cook. Staden Twizel byggdes på slutet av 60-talet för att försörja en kraftverksdam som ligger här intill.

Egentligen är Twizel inte mycket att hänga i julgranen, även om man hävdar att den är uppförd enligt skandinavisk modell med ett centrum som är byggt mer för att gå till än att köra bil till. Istället är det landskapets status som mörk zon som är intressant. Hela området är medvetet mörklagt för att göra det möjligt att genomföra astronomiska observationer. Och DET var vitsen med att komma hit. Igår kväll, kl 22.40 inledde vi en tur upp på berget för att titta på stjärnor. Många stjärnor blir det. Det finns ingen plats i södra Sverige där det är så mörkt som här, så himlen var full av stjärnor. Dessutom stjärnor som vi inte ser hemifrån, eftersom vi är på södra halvklotet. Turen varade ungefär 75 minuter och involverade tre guider som berättade vad vi såg. Vi fick också titta genom teleskop på både månen och ett antal galaxer och stjärnhopar. Fyra av sju resenärer var med på berget och tittade på stjärnor, de resterande tre tittade på TV hemma på vandrarhemmet.

Nu bär det av nerför berget och iväg mot Christchurch för upploppet på det stora äventyret på andra sidan jorden.